Ensam leka bäst?

Ja på sistone har jag börjat tänka mycket på denna frågeställning, är den sociala gemenskapen överskattad
När jag nyss avslutande den konversation med en klasskompis på MSN, så avslutades den med repliken ha det bra jag ska till en kompis, eller i samma konversation "jag gillar mycket att vara med kompisar" när berättar vad jag förmodligen ska göra(se på så ska det låta) så kommer frågan ska du inte vara med dina kompisar? Först innan jag skriver vad jag anser om denna replik så vill jag klar göra ett par saker.
Jag vet att denna vän ställde frågan inte för att hon menade något ila med den utan för hon förmodligen var nyfiken.
Sen så vill jag också säga det klart att jag umgås med mina kompisar på fritiden(dock inte lika mycket som andra kanske brukar göra) och sen använder jag MSN(Prater mer om dess roll senare)
Nå tillbaka till huvud spåret.
Ofta när man pratar om sina kompisar så kan man tro att dras liv bygger på dom, och där vill jag väcka ett par väckarklockor.
Först det första man måste ha klart för sig är att vänner spelar en liten roll i livet och är en av alla pussel bitar i livet inte hela inte ens halva, när har det klart för sig så kan man gå vidare i så kan man förra resonemanget till punkt, för frågan är hur kul är det att leka med sina kompisar om man tänker efter, i proposition till hur kul man har ensam, låt mig göra ett tanke experiment.
Du är med en kompis och ser på tv ni är oense om vilket tv-program ni ska se, vad händer?
Antingen så får du eller din kompis bestämma vad ni ska se på, om du hade varit själv så hade du själv bestämt. Detta resonemang kan man föra på punkt efter punkt, att man är två behöver nödvändigtvis inte betyda att man har det roligare.
och så länge man har tv och eller dator med Internet så finns alltid nästan något att göra.
Det leder oss in på nästa punkt nämligen MSN detta program som gör att man kan kommunicera med sina Hotmail kontakter, det är ett bra exempel på lagom kommunikation

att man skriftligt skickar meddelanden till varandra, det bra det går snabbt och det är enkelt.
Det enligt mig tillräckligt som socialt umgänge.
Om jag skulle sammanfatta var jag anser så skulle jag säga det bra att man ibland träffar sina vänner men det är också bra att man gör det i lagom dos, sen också ska man inte bygga upp sin tillvaro för mycket på dom.
Inte att glömma är att man varje dag träffar massa vänner i skolan.
Ni tror kanske att jag är någon psykopat som aldrig träffar någon men det stämmer inte jag lovar.

Jag vill jag bara vecka en frågeställning
Som sagt gärna träffa vänner, men tappa inte greppet om omfattningen.

(ni som nämnts kän er inte träffade).